Min man och jag tillbringade några trevliga dagar i Göteborg. Naturligtvis ingår det att äta gott när man är på semester. Första kvällen var dock en stor besvikelse. Dyrt, taskig service och ingen kärlek till maten.
Andra kvällen lyckades vi dock med en fullträff. Vi hamnade hos Familjen. Restaurangen fick nyligen pris för "Årets bästa miljö och stämning" av White guide 2010 och sen jag har besökt stället så förstår jag varför. Personalen springer omkring i gympadojor, chinos och en "fritidsbetonad" skjorta. Första rummet man kommer in i är täckt av en heltäckningsmatta som ser ut som trasmattor och den övriga inredningen är väldigt speciell. Det går i rött, mintgrönt och silver. Märkliga kombinationer men helheten fungerar på något knepigt sätt.
Maten då? Den var inte alls märklig. Inte särskilt märkvärdig heller. Enkla rustika smaker i trevliga kombinationer, inget oväntat eller konstigt. Dessutom var det billigt. En färdigkombinerad 3-rätters meny för 295 kronor tycker jag är ett bra pris.
"La Bella Principessa", ett nyupptäckt konstverk av da Vinci.
Om ni ändå är i Göteborg så rekommenderar jag även ett besök på :And there was light, en utställning med verk av Leonardo da Vinci, Michelangelo och Rafael samt en hel del andra italienska renässanskonstnärer.
Äntligen semester! Detta och mycket annat firades i lördags då vi hade grillfest i trädgården. Vi bjöd på en ovanligt lyckad alkoholfri bål när gästerna kom. Alkoholfritt brukar ofta bli så ofantligt sött alternativt väldigt surt, men den här var harmonisk i sina smaker. Rekommenderas!
Receptet hittade jag på tasteline, men jag gjorde om det utifrån vad jag hade hemma och storleken på bunken jag blandade bålen i.
För en vecka sen var vi och trampade dressin i Degerfors. Kvällen avslutades med grillning. Här följer ett recept på potatissallad som räcker till ungefär 6 personer. Salladen är bloggad om förut, men det skadar inte att skriva om den igen. Min kära mor brukar ofta göra denna potatissallad. Var hon har fått receptet ifrån vet jag inte. Det jag vet är att den är väldigt god och att den passar utmärkt till grillat.
Potatissallad
1½ kg färsk potatis
300 gram fetaost
2 små röda lökar
1 knippa persilja
Dressing:
3 msk olivolja
1 tärning grönsaksbuljong
1 dl hett vatten
1 vitlöksklyfta
2 msk pressad citron el. vinäger
2 krm svartpeppar
1 tsk salt
2 tsk oregano
Koka potatisen. Skär den i skivor medan den fortfarande är varm. Koka upp vatten och blanda med övriga ingredienser till dressingen. Slå dressingen över potatisarna och rödlöken som du har strimlat. Låt svalna. Tillsätt persilja och fetaost. Oliver kan också vara gott i.
Middagen framdukad. Det enda som saknas är den grillade kycklingen.
Så har jag äntligen fått göra rabarberdricka. Jag frågade en kollega på jobbet om hon hade rabarber. (de som har rabarber brukar som regel ha kopiösa mängder av det) Det hade hon inte, men hennes föräldrar hade. Jag fick då en hel kasse med rabarber och satte genast igång en sats rabarberdricka. Idag gjorde jag den sista insatsen. Den blev god, men smakade mer citron än vad jag mindes att den gjorde sist.
Ikväll ska vi fira mannens moster som fyllde 50 för ett bra tag sen. Hon bor i USA så det är inte så ofta vi ses. Först blir det dressinåkning och sen ska vi grilla. Jag har därför pysslat en del på förmiddagen med förberedelser för kvällen. Det är så smidigt när man kommer hem och det mesta är klart. Det blir marinerad kyckling, potatissallad, tsatsiki, ett fantastiskt bröd och grönsallad. Salladen måste vi hacka när vi kommer hem och brödet gräddas, men i övrigt kommer allt vara klart.
Till efterrätt blir det rabarbersmulpaj. Jag fick lite rabarber över när jag gjorde drickan, så det passar utmärkt. En ganska klassisk meny, men väldigt god.
Nedan kommer recept på kycklingmarinaden som jag brukar göra när vi grillar. Receptmakaren har 4 kycklingklubbor till denna marinad och tillagar den i ugn på 200 grader. Det blir också gott, men här har jag istället valt filéer och tillagning på grill. Enkla men goda smaker. Receptet är hämtat från Astrids kök.
Kycklingmarinad
1 msk kinesisk soja
½ msk vinäger
½ msk farinsocker
1 krm kajennpeppar
1 stor pressad vitlöksklyfta
2 msk olja
Blanda marinaden och häll över kycklingen. Marinera i kylskåp i minst tre timmar. Vänd då och då. Grilla!
Rabarbern växer så det knakar. När jag planterade dem för två veckor sen var de bara små, små knölar. Frågan är om det blir tillräckligt mycket för att jag ska kunna göra rabarberdricka nu i sommar. Om några veckor borde jag iaf klara av en rabarberpaj.
Nu till Eurovision song contest. Israels sångare Harel Skaat var tyvärr en stor besvikelse. Synd på en bra låt! Vinnaren tycker jag var ok, inte mer. Det var en alltför tjatig låt, visserligen med ganska charmigt uttal på engelskan, men för mig höll den inte hela vägen.
Jag tycker mig dock ana en trend för vinnarna av Eurovision de senaste åren. Generellt sett så är många nummer mer och mer överarbetade. Varenda liten rörelse ända ut i fingerspetsen ska vara koreograferad och alla kameravinklar ska sitta perfekt. Det gör det hela tråkigt och opersonligt. Se till exempel Azerbajdzjans bidrag (ni vet drip, drop-tjejen vars låt var skriven av Anders Bagge) Georgiens bidrag är ett annat exempel. Utmärkande för de senaste årens vinnare är att de visserligen haft dansare på scenen och många har varit genomkoreograferade, men det har inte varit "perfekt" och det har känts äkta. Framförallt så har sångaren inte dansat så förtvivlat mycket.
2010 - Satellite med Lena Meyer
Avskalat och enkelt scenframträdande. 2009 - Fairytale med Rybak
Rybak med tre dansare och två som körar. Det dansas hejvilt, men Rybak känns naturlig och avspänd och dansar inte med. 2008 - Believ med Dima Bilan
Det nummer som sticker ut lite från min teori. Väldigt märkligt med en skridskoåkare på scen. 2007 - Molitva med Marija Šerifović
Min favorit de senaste åren. Ett gäng doasångare som lyfter lite "sporadiskt" på händerna ibland. Känns äkta och Marija levererar mycket känsla när hon sjunger. 2006 - Hard rock Hallelujah - Lordi
Ja, vad kan man säga? Lordi kör sitt eget race. Bara den sjuka idén att gå klädda i sina dräkter en hel vecka och vägra visa sina ansikten säger ju en hel del. Men även det här numret är äkta och det är inte så noga att varje liten fingerrörelse måste sitta på plats.
Längre bak än så här kan vi inte gå, för då håller inte min teori, men jag tar ändå ett exempel till. 2005 - My number one - Elena Paparizou
Här är istället ett exempel på ett perfekt nummer, alla danssteg sitter där de ska. Sångerskan är smal, snygg och dansar även hon exemplariskt. Kameravinklarna är perfekta och alla kollar dit de ska.
Ett litet klipp med Serbiens vinnarlåt 2007 - Molitva:
Nästa vecka smäller det. Då brakar Eurovision song contest igång. Semifinaler tisdag- och torsdagkväll och final på lördag. Naturligtvis kommer jag att sitta bänkad framför tvn. Vad jag ska äta har jag inte tänkt ut än, men lite festligare måste det bli.
Jag har inte hunnit sätta mig in i alla låtar i år, men här följer ett klipp på Israels låt som jag tror kommer att bli placerad högt. Om den vinner eller inte låter jag vara osagt, då jag tror att den kan ha lite svårt att gå hem ute i stugorna. Jag gillar den i vilket fall.
