Poolish. Riktigt bubblig och fin. Enligt boken så ska den sjunka ihop i mitten när den är klar. Det har inte denna gjort.
Baguetter. De blev goda, men något lätt och luftigt inkråm kunde inte skådas någonstans, inte heller den knapriga ytan. Tror att det behövs en vekare deg. Jag får exprimentera lite till.
Värmlänningarna. Har jag nu bosatt mig i Värmland måste jag ju se Värmlänningarna, ett bygdespel som spelas för 55e året i rad i Ransäter. När spelet började gassade solen och jag ångrade att jag hade tagit på mig så mycket kläder. En liten stund senare hällregnade det och jag ångrade att jag hade lämnat paraplyet i bilen. Som tur var så hade grannen bakom med sig två regnjackor varav jag fick låna den ena.
Kändis. I slutscenerna, när hela byn är på bröllopsfest, så är Anders Lundin med sonen Adrian en av statisterna. Mycket roligt. Detta kan ha att göra med att det är hans fru som spelar den kvinnliga huvudrollen...
Restaurangbesök. Efter drygt 3 h föreställning åkte jag och sambon till Länsmansgården utanför Sunne för en god middag. Restaurangen finns med i White Guide vilket gjorde att jag hade höga förväntningar. Maten var god, framförallt innerkalvfiléen som vi åt till varmrätt. Jag saknade dock lite kärlek bakom matlagningen, det där lilla extra som gör att woawkänslorna infinner sig. Till exempel så serverades vattnet i en tillbringare från IKEA, en vanlig hederlig Svepa för 19 kronor. Det känns inte helt rätt när man sitter på en anrik värmländsk herrgård. Det var de små detaljerna som saknades alltså.
måndag 23 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jaaa, hurra! Hejja sambon! :)
Skicka en kommentar